tercetus

Verba (v)

  1. terlahir (tentang kata-kata dsb): aku pernah mendengar dari mulutnya ~ kata-kata itu
KBBI III Kiasan

Kata Dasar

cetus

tercenung ~ tercerabut ~ tercerai ~ tercerap ~ tercermin ~ tercetus ~ terciduk ~ tercilap-cilap ~ tercinta ~ terciprat ~ tercipta